Mamma till Elias

Annons

En grå dag och veckomål

IMG_0679

Det har varit en regnig och grå dag idag. Precis hela dagen. Vi steg upp tidigt dag och jag hade redan packat bilen med hund och barn klockan 9 och så körde vi till mina föräldrar för att spendera lördagen där. Vi har egentligen inte gjort något extra alls. En kort promenad i regnet, legat på soffan, hoppat i hoppgungan, tortilla till middag och glass till efterrätt. En skön lördag. Då vi kom hem på eftermiddagen förde jag bara in Elias till pappa och tog på mig länkkarna och satte Niilo i kopplet. Det blev årets första springlänk. Senast jag sprang var jag i vecka 8 tror jag… Så det var typ ett år sedan. 3 kilometer orkade jag och då jag var in genom dörren igen kastade jag mig på golvet. Jag fick knappt luft och låg död i ungefär en halvtimme. Men åh vad stolt jag kände mig. Nu sat*n ska gravidfläsket bort! Jag har satt ett veckomål åt mig att jag ska promenera 40 kilometer i veckan. På 4 dagar är jag redan uppe i 27 så det ska nog gå bra det här! Jag är nöjd om jag ens springer en gång i veckan, för att springa har jag aldrig tyckt om…

Nu ska jag kasta mig i soffan framför en bra film. Det är jag nog värd!

Annons
Kommentera (5)

Kommentera

  1. Fiia

    Ja prova också fa o springa här första gången på typ 1 år, ja for me Hampus efter att Lillus somna så sprang vi i skogen som va ganska bra för ja våga int stanna 😂 Men så tungt!! 😃

    1. eliasmamma

      Duktigt!! 😊👏 Bra idée att springa i skogen, de ska jag göra nästa gång 😀 o helst när de håller på att bli lite mörkt 😂 då vågar man absolut int stanna 👏👏

Se fler...

Dagis eller familjedagvård?

Jag har goda nyheter om mina jobbansökningar som jag skickade in för lite på en vecka sedan. Jag har fått positiva svar från båda och funderar ut hur jag ska göra (handlar om sommaren). Jag och Elias ska i allafall nästa vecka åka till en av platserna och hälsa på och få lite mera information. Det blir spännande! De frågade om jag redan nu vill komma och jobba någon söndag och jag tackade ja! Konstigt och roligt på samma gång. Jag tycker att det ska bli roligt att kunna jobba någon dag då och då och så får Elias spendera mera tid ensam sin pappa. Bra för oss alla! Det kommer säkert att vara mest svårt för mig att vara borta en hel dag från Elias. Sommaren kommer att bli ett evigt pusslande men det kommer nog att ordna sig. Vi kommer båda att jobba heltid och jag skulle inte vilja lägga Elias på dagis då ännu. Vi måste snart börja fundera ut hur vi får det att gå ihop, annars måste vi söka dagisplats snart.

Dagis känns lite vemodigt, för då Elias börjar på dagis är han inte en liten bebis längre. Det finns många åsikter om dagis och små barn. Med småbarn menar jag nu barn under 2 år. Många vill inte sätta så små barn på dagis och jag förstår dem, inte skulle vi föra Elias till dagis ifall jag hade möjlighet att stanna hemma i 2-3 år. Men nu har vi inte den möjligheten och i något skede kommer dagis att vara det enda alternativet för att få våra dagar att gå ihop. Och jag tycker inte alls att det är något dåligt med det. På dagis kommer Elias att träffa andra barn i samma ålder och han kommer att lära sig många, många nya saker.

Vi har funderat på familjedagvård också, men jag lutar mig ändå mera åt dagis hållet just nu. Jag känner inte någon familjedagvårdare i närheten men ska absolut kolla upp det och höra mig för ifall någon har erfarenheter av familjedagvård nära oss. Jag har inga erfarenheter av familjedagvård men känner att en av fördelarna åtminstone är att det är mycket mindre barngrupper och mera friare. Dagarna kan anpassas efter barnen på ett annat sätt än på dagis (tror jag?) och stämningen är mera familjär.

IMG_20170907_101714

IMG_20170907_101745

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Våra gullungar

Godmorgon!

Vi har startat dagen med gröt, mycket kaffe, bus på lekmattan och hoppgungan. Jag vaknade och var glad över att det äntligen är fredag och det betyder lediga dagar med hela familjen. Men så såg jag i kalendern att det bara är torsdag idag. Och så kom jag ihåg att mannen ska vara borta hela lördagen, så det blir ändå inte två lediga dagar för oss alla tillsammans. Men vad kan man. Vi får hitta på något roligt med Elias i stället! Den här veckan har gått otroligt snabbt, inte underligt att jag trodde att det var fredag redan. Vi har haft program alla dagar och det är nog därför som dagarna rullat förbi. Idag har vi inga planer och det känns helt skönt. Vi ska bara vara hemma och så ser vi vad dagen för med sig. Ifall någon har vägarna förbi – välkommen in på kaffe!

Jag fyndade en billig hoppgunga på loppis för några veckor sedan och Elias älskar den! Den är en perfekt räddning på morgonen så att jag får dricka mitt kaffe. Elias är inne i en väldigt uppmärksamhetssökande period. Han vill ständigt ha uppmärksamhet och underhållning och han trivs inte länge ensam på t.ex. lekmattan med sina leksaker. Det är inte hela världen, vi tycker om att busa tillsammans på golvet, men ibland känner jag att jag skulle vilja äta sin mat medan den är varm och kunna gå på wc utan att det blir skrik. Jag skulle också borde läsa till tenten som jag har i oktober, men det blir inte långa lässtunder då jag får passa på medan han sover samtidigt som jag ska hinna äta, duscha, klä på mig och gå på wc… Nästa vecka måste jag planera in någon dag då jag åker med Elias till mina föräldrar så mormor får busa med honom någon timme medan jag läser. Jag har svårt att läsa om kvällarna då mannen är hemma eller efter att Elias har gått och lagt sig. Då är jag oftast så trött att jag bara vill kasta mig på soffan. Hur gör ni som studerar och har ett barn hemma? När ska man hinna läsa? Äta? Duscha? SOVA??!

IMG_20170907_101630_195

I går var vi hos Daniela och Adelie hela eftermiddagen. Bebisarna lekte på golvet och vi pratade och drack kaffe. Då de blev trötta klädde vi alla på oss och gick ut med vagnarna. Vi hann inte ens ut från gården innan både sov gott i sina sovpåsar. Söta gullungar. Då vi kom tillbaka till gården sov de fortfarande så vi gick in och kastade oss på varsin soffa. Det händer ALDRIG att de sover samtidigt, det kändes så underligt att vi båda satt där i tystnad utan bebisar. Nåja, vår lugna stund varade inte så länge innan den ena vaknade och kort efter det vaknade den andra. Men endå, vi njöt av den korta, lugna, tysta stunden.

IMG_0672

IMG_0610

IMG_0671

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Fakta om förlossningar och att bli klippt

Igår hade vi fullt hus från morgon till sen eftermiddag. En väldigt rolig dag med vänner och barn! Ibland känns det som om vi inte hinner prata så mycket då vi träffas med barnen men igår pratade vi om allt från nattsömn till mat, studier och förlossningar. Vi har alla haft olika förlossningar och de har startat på olika sätt så vi diskuterade mycket kring det. Vad var bra, vad var mindre bra och finns det något vi skulle ändra på om vi nångång föder barn pånytt. Det är ju väldigt svårt att säga eftersom man inte vet hurudan förlossningen blir, men nu då man en gång gått igenom det vet man hur det känns, vad man ska göra och framförallt hur sjuka värkarna blir då det är dags. Jag blev igångsatt med Elias så jag vet inte hur det känns då förlossningsvärkarna sätter igång av sig själv och hur snabbt de ändrar i styrka o.s.v. så jag har svårt att veta vad jag skulle göra annorlunda ifall det blir en nästa gång. Jag tycker att min förlossning gick superbra och har absolut inga traumor, tvärtom – jag skulle gärna kunna föda pånytt fast i morgon. Men nästa gång kan det vara heeeelt annorlunda, man vet inte. Den enda skillnaden är att jag nu har erfarenheter av det och vet på ett ungefär vad som kommer att hända. Jag har läst att många tycker att värkarna är mera intensiva och kraftigare då man blir igångsatt men jag vet inte om det stämmer. Jo, visst tog värkarna sjukt utav ett helvete, men jag har inget att jämföra dem med och jag tror att när det verkligen är allvar så är min smärtgräns väldigt hög. Men det är också helt individuellt hur man upplever smärta. Samma mängd smärta kan upplevas på så olika sätt hos olika personer.

Jag måste säga att i stunden, under förlossningen, så bryr du dig inte om något annat än att få ut barnet. Nu kan jag förstås bara prata om mina erfarenheter och åsikter, så kommentera gärna om ni tycker annat – eller håller med mig. Du bryr dig inte fast det tar sjukt utav ett helvete, du tar dig igenom det. På något underligt sätt hittar du styrka att klara av det. För du vet vad ”belöningen” är. På ett eller annat sätt kommer babyn att komma ut. Den kommer inte att bli kvar i din mage för att du känner att du inte orkar mera. Du kommer att orka. Du biter ihop och klarar det. Tänk på alla andra som klarat sig igenom det, varför skulle inte du. Vissa är rädda för att bli uppklippta under förlossningen, men jag kände bara att barnmorskan får göra VAD HON VILL, bara babyn kommer ut och mår bra. Barnmorskan vet vad hon gör. Visst, det tog sjukt och det kändes, såklart det känns då någon klipper i ditt skinn, men du kommer att känna smärtan av det i några sekunder, och antagligen är bebisen ut sekunder efter att du blir uppklippt. Då har du glömt alltihopa! I mitt fall var det ingen fråga om jag ville bli klippt eller inte, Elias hjärtljud sjönk under förlossningen så det var ett måste, men om jag skulle bli frågad skulle jag svara ja.

En sak man kanske inte tänker på är att då bebisen äntligen är ute, ska du ännu klämma ut moderkakan. Jag trodde att jag var tvungen att krysta pånytt och att det kommer att ta länge. Att det tar sjukt och jag undrade hur jag skulle orka med det efter att jag nyss fött barn. Men i mitt fall (och i många andras som jag pratat med) var det ingen stor sak alls. Barnmorskan tryckte på magen och jag klämde lite och vips så var moderkakan på 750 gram ute. Det kändes inte ens. Inte efter att man tryckt ut en bebis på över 3 kilo.

Jag känner att jag inte hade kunnat göra min förlossning på något annat sätt och det ska jag försöka tänka på om det blir en nästa gång. Smärtan ÄR överkommlig och resultatet är kärlek vid första ögonkastet. Jepp, det låter klyschigt men det är sant. Mitt bästa tips till er som ska föda: Tänk på andningen och öva på den. Med rätt andningsteknik klarar man sig mycket längre än man kan tro!

IMG_0569


 

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Jag ska bli ergoterapeut!

Wohoo, även jag kommer att bli färdig ergoterapeut! 

Jag hade träff med min handledare idag angående mina sista 10 studiepoäng som jag har kvar. Hon gav olika förslag på vad jag kan göra och efter en sökning på nätet hittade jag en kurs som jag vill gå! Och det bästa av allt är att den är exakt 10 sp och går på fredagskvällar och lördagar. Det verkar ju vara ödet som bestämt att det är Pedagogisk handledning som jag ska fördjupa mig i! Ett ämne som är intressant OCH som jag kommer att ha stor nytta av i mitt arbete!

Det är inte så att jag kommer att sitta varje fredagkväll på skolbänken och att alla lördagar går till det här. Det är fråga om tre fredagar och tre lördagar (en gång i september, en gång i november och sista gången i februari). Det här betyder att jag först kommer att få mina papper i februari då kursen är avklarad men det gör ingenting. Jag kommer ju att vara mammaledig t.o.m. februari så det blir perfekt. Åh, det är som om en sten lyfts från mina axlar. Jag kommer att bli färdig!

studera-660x330

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

stats